Ovan ser vi några högar med sorterade och räknade stenar, historien bakom dessa är följande.
Under taket vid gympasalen står tre tjejer och sjunger sånger de tränar på i kyrkans kör. De sjunger fint, de kan alla texter och melodier utantill. De är strategiskt placerade så många av barnen på fritids måste passera dem där de står. På väggen bakom sig har de satt upp några lappar som de skrivit på. Det står att om man gillar sången kan man betala som tack. Betalningen är såklart stenar (hårdvaluta), inget givet belopp utan många om man gillar sången mycket och färre annars.
När jag kommer förbi en stund senare vill flickorna visa mig hur mycket de "tjänat" på sjungandet. Det är verkligen många stenar och jag kan inte låta bli att fråga hur många det är. Alla tre säger att det kan man ju inte räkna för det är ju jättemånga! Då visar jag att om man lägger dem i tio-högar kanske det går att se, för tio stycken räknar man väl i ett nafs. Snart har vi räknat många högar med tio stenar i varje, då undrar jag vad som händer om vi sätter samman tio högar till en stor. Det blir hundra stenar då svarar de. Vi får ihop flera hundra-högar lätt så vi räknar vidare, till sist har vi många högar med hundra stenar i. Då säger en av flickorna att vi kan se om det finns tio högar för då kan man slå ihop dem till en tusen-hög. Vi räknar högt och kommer till tio och föser ihop dem. Nu kan man lätt räkna ut att det finns 1600 stenar totalt. Vi blir alla förvånade att vi kunde räkna så långt och att de tjänat sååå mycket sten.
Under tiden vi höll på konstaterade de att storleken varierade mycket, en hög kunde innehålla hundra stycken fast den var mindre än de andra. Det kan vi se på bilden som visar tre hundringar och en tusing.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar