höstterminen och nya grupper

Även på fritids tycker jag att vi jobbar efter skolans terminsindelningar även om vi har elever hela året.

Nu när höstterminen drar igång står vi med nya grupper på nästan alla avdelningar i vårt avlånga land. Idag har många föräldrar frågat om allt funkat och jag har svarat att -Visst är det lite strul med tider och så men efter denna veckan har vi koll på läget igen, vi får bara hjälpas åt och vara noggranna.

Sanningen är dock den att det är inte bara scheman och nya föräldrar som är det svåra. 

Utmaningen är att få de nya eleverna att känna sig trygga i verksamheten. Vi kollar vem de sitter intill på lunchen och mellanmålet, det kan till exempel vara två syskon som vill sitta ihop. Här fick vi tänka om eftersom det äldre syskonet valde att göra allt från att bära tallriken till att smöra mackan åt sitt småsyskon. Hur förblir hen trygg utan att bli överpysslad? En vuxen mellan dem i någon dag. Vi kollar så de säkert hittar till toaletterna och om de vill låsa eller ha någon utanför. Hur var det nu? Klarade hen sig själv eller? Vi checkar så vi är tydliga med regler, all personal måste hela tiden jobba extra noga ihop för att inte ge olika besked. Vi är på rätt plats och pekar vart man ska gå och annan personal står vid nästa ställe. Någon slår sig, får ont nånstans och gråter en skvätt, någon gråter bara en skvätt för att de saknar nån eller för att det känns ovant. Det är mycket småsaker som händer hela tiden, det är spännande, utmanande och beskriver vårt jobb till stor del. Många små saker hela tiden.

mobbningen, kränkningarna och friends

En elev kommer upp vid sidan om och säger att hen vill ha hjälp att reda ut ett bråk på fotbollsplanen. -Jag hinner inte... ta det med rastvakten för jag ska in till... öhh, bråttom.

På en föreläsning hörde jag det här scenariot och fick erkänna för mig själv, jag hade ju gjort så. Jag har sagt detta när barn kommit till mig med något som hänt på rasten. När man gör det så dissar man eleven och det faktum att hen vill ge dig förtroendet att lösa ett problem som uppstått. Hur skulle jag känna mig om jag ville säga något viktigt och så blir jag bara hänvisad till nån annan? 

Nu har friends kommit ut med sin årliga rapport som visar att det fortfarande är mycket vanligt med kränkningar på våra skolor. Du hittar rapporten här.
I texten kan vi se att de flesta eleverna i Sveriges skolor har det tryggt och bra, men den säger oxå att 17 % av eleverna har blivit kränkta av annan elev under det senaste året och 7 % har blivit kränkta av någon i personalen. Många blir kränkta utifrån genus, könsöverskridande aktiviteter och sexism, säger eleverna. Elever som intervjuats säger att personalen vill att de inte ska ta så illa vid sig och att de gör för stor grej av det. Detta hjälper ingen, varken den som blir utsatt eller den som kränker. Vi får bli tuffare i den här frågan och se till att vi stöttar fler och fler. Vi hinner stanna upp och vara den som barnen kan lita på i alla lägen, vara en trygg vuxen som gör jobbet. 

anställningsintervju

Imorgon är det intervju, ska jag hitta min nya förtrogne? Av nitton sökande var endast en utbildad fritidspedagog, för sorgligt, nu är ju inte ens detta nån garanti för att gnistor ska flyga och fyrverkeri uppstå. Alltså ska jag vara lite detektiv och ställa några frågor som jag har riggat till det tilltänkta offret.
En fråga lyder ~Vi är ute varje dag på fritidshemmet, mestadels på skolgården. Vad tror du att dina uppgifter kan vara då? En annan är ~Vilka är dina styrkor? Sen har jag om konflikter med barn, personal och föräldrar som kan uppstå.
Vi behöver veta hur den sökande antas uppträda i vissa situationer. Vi vill också veta om den nya kan komplettera och/eller utveckla personalgruppens kompetens. Det är synd att vi inte kan välja och vraka bland sökande men så är det, bara att gilla läget. Det ska hur som helst bli spännande och läser hon denna bloggen så kan hon ju öva in ett par bra svar innan hon kommer.

Resultatet
Det gick ju bra, sökanden fick jobbet. En hård tillvaro med mig under ett år, ett tidsbegränsat straff i alla fall. Välkommen till oss, hoppas du blir nöjd med ditt val.

skolavslutningens baksida

Är ganska missnöjd och ganska nöjd idag. I måndags hade vi 30 barn som skulle komma på till fritids efter skolavslutningen, igår 19 och idag blev det bara sex stycken varav två gick hem efter nån timme. Visst unnar vi barnen att de ska få vara med sina nära och kära en dag som denna men kunde föräldrarna inte räknat ut att de skulle vara lediga några dagar tidigare? Kökspersonalen blev ställd när vi meddelade dem. Fritidspersonalen får vackert stanna kvar på skolan när resten av kollegorna susar iväg på restaurang, så visar det sig att vi inte ens behövs på skolan...grrrr. Fast ingen har frågat om vi ville eller kunde hänga med i alla fall. Det är väl något som vår nya rektor kan ta tag i när hon börjar, kanske.
Nå för att rädda situationen något så kan vi ju se det som ett gratistillfälle att städa avdelningarna, jättekul. Summa summarum, vi fick faktiskt gjort otroligt mycket och barnen hjälpte gärna till med diskning, möblering, sömnad och rensning. Jag har tagit upp detta tidigare i klämdagar och nu känner vi att vi får ta tag i barnens schema ännu tuffare nästa gång vi har specialdagar på fritids.
Nu är det sommarlov och imorgon kommer säkert alla barnen tillbaka så vi kan ha superfritids med långa härliga dagar!

½ planeringsdag

Jahapp på onsdag tar vi en halvdag till planering för terminens göre. Vi hoppas vi kan få med allt från vårens veckotema, loven, inskolningarna, föräldramöte/eller liknande, fritidshemmets dag, dramalista, gympalista, datorspelslista och att prata lite barn med vår nya personal. Det blir nog inga bekymmer eller vad tror ni? Chefen tittar antagligen in och tar en del av tiden men det får vi leva med.

Förresten så har jag en sak ur barnamun till. I förra veckan satt en av mina jobbarkompisar med barnen och tittade i en bok, då läste de om nåt datorspel med terrorister och min kollega frågade om de visste vad det sistnämnda var för nåt. Då svarade ett barn att det visste han för hans mamma jobbar med såna hela somrarna, varpå personalen fick säga att det inte riktigt stämmer för hans mamma jobbar med "turister".

människosyn

bild från nhlbloggen.nu

Detta inlägg kommer att avslöja en del om mig och hur jag ser på det som många tycker är tillrättavisningar för barn. Barn som inte följer regler kan på många skolor blir avstängda från diverse aktiviteter, tex fotboll, dunkgömme eller andra lekar där viss lekskicklighet krävs. De kan bli avstängda så länge som en vecka och det handlar om ungar som är sju till tolv år. Frågan är om personalen har utvärderat dessa frekventa avstängningar som vissa barn utsätts för och om de verkligen kommit fram till att det är bästa sättet för dem att lära sig följa reglerna.

Jag tror inte alls på detta system utan verkar för att belysa det som är positivt hos varje individ, påpeka det som är bra och uppmuntra det beteendet. Lätt som en plätt! Äh, jag vet att det kräver stor närvaro och ett omfattande engagemang över en längre tid.

På fritidshemmet sysslar vi inte med avstängningar. Vi kan behöva stoppa beteende i olika situationer på grund av fara för andra eller den berörde. Efter detta reder vi ut problemen och försöker igen och igen och igen. Barnet lär sig genom att öva, det blir skickligare hela tiden. Om barnet har problem med vissa saker ska man hjälpa dem att hantera händelserna inte förbjuda dem. Vi utmanar barnet under kontrollerade former och lär dem i verkligheten med de andra barnen och med medvetna vuxna som fungerar som fångstnät när det hettar till. 

Barngruppen kan få en del begränsningar under vissa tider för att man ska kunna lägga krut på några få barns särskilda behov. En sådan begränsning kan vara extra mycket utevistelse för att det funkar bättre än innevistelse. Barn visar på stort tålamod när det gäller särbehandling och känner instinktivt att alla inte behöver behandlas exakt lika, utan helt tvärtom ibland.

Det finns möjlighet att skriva länge om detta men nu håller jag för denna gången.

Frågor besvaras såklart.

Fram för färre bestraffningar och fler kontrollerade utmaningar.

planering och försovning

Onsdag är planeringsdag för nästan hela gänget, personal för tre avdelningar stöter å blöter. Rektor tittar antagligen in för att stämma av läget.
Idag ska vi verkligen ladda upp inför julpyssel, kolla så att allt finns och checka en pärlad tomte att sätta på julkort. Sånt grejar jag med om dagarna.

När jag vaknade i morse fick jag för ett kort ögonblick för mig att det var min öppning. Sex minuter kvar till halv sju och 1.5 mil att köra, det behövs inget mattegeni för att räkna ut att det inte riktigt går. Snabbt som ögat rycker jag i frun som borde varit uppe nu och hojtar -Jag är seen, hjälp mig! Lugnt och sansat svarar hon bara att jag tagit fel på dag. Det var som... hehe... vilket träningspass hjärtat fick där då.