människosyn

bild från nhlbloggen.nu

Detta inlägg kommer att avslöja en del om mig och hur jag ser på det som många tycker är tillrättavisningar för barn. Barn som inte följer regler kan på många skolor blir avstängda från diverse aktiviteter, tex fotboll, dunkgömme eller andra lekar där viss lekskicklighet krävs. De kan bli avstängda så länge som en vecka och det handlar om ungar som är sju till tolv år. Frågan är om personalen har utvärderat dessa frekventa avstängningar som vissa barn utsätts för och om de verkligen kommit fram till att det är bästa sättet för dem att lära sig följa reglerna.

Jag tror inte alls på detta system utan verkar för att belysa det som är positivt hos varje individ, påpeka det som är bra och uppmuntra det beteendet. Lätt som en plätt! Äh, jag vet att det kräver stor närvaro och ett omfattande engagemang över en längre tid.

På fritidshemmet sysslar vi inte med avstängningar. Vi kan behöva stoppa beteende i olika situationer på grund av fara för andra eller den berörde. Efter detta reder vi ut problemen och försöker igen och igen och igen. Barnet lär sig genom att öva, det blir skickligare hela tiden. Om barnet har problem med vissa saker ska man hjälpa dem att hantera händelserna inte förbjuda dem. Vi utmanar barnet under kontrollerade former och lär dem i verkligheten med de andra barnen och med medvetna vuxna som fungerar som fångstnät när det hettar till. 

Barngruppen kan få en del begränsningar under vissa tider för att man ska kunna lägga krut på några få barns särskilda behov. En sådan begränsning kan vara extra mycket utevistelse för att det funkar bättre än innevistelse. Barn visar på stort tålamod när det gäller särbehandling och känner instinktivt att alla inte behöver behandlas exakt lika, utan helt tvärtom ibland.

Det finns möjlighet att skriva länge om detta men nu håller jag för denna gången.

Frågor besvaras såklart.

Fram för färre bestraffningar och fler kontrollerade utmaningar.