lite sommarprat på webben

När jag kollar på min Facebook läser jag om poddsändningar på nätet som handlar om skola och fritids. På tiominuter.se finns det liksom sommarpratare i radion, några personer som frivilligt gjort och lagt upp egna program om tio minuter. Jag har lyssnat på ett par av dem idag och tycker att de var både intressanta och viktiga. Podden gjord av Jessica Sjöblom där hon talar om när hon och hennes kollegor bestämt sig för att utmana självaste Jante var bra och väldigt upplyftande för en semestrande fritidspedagog. Vidare lyssnade jag på Olof Jonsson som vurmar, liksom många av oss, för rastaktiviteter. Mitt förslag är nu att ni proppar in lurarna och får en pedagogisk injektion via öronen i sommarvärmen.

semester

Igår gick jag inte till jobbet, jag struntade helt enkelt i det. Fem veckors semester ligger nästan orörda framför mig. Hemma har jag mina pojkar som arbetar på sommaren och min hustru som har haft ledigt några veckor redan från sitt lärarjobb. Nu väntar lata dagar på Sveriges längsta sandstrand och kanske lite sightseeing med vår gamla men trogna husvagn, Boris. Det pratas en del om arbete på huset men jag låtsas inte höra så blir det nog bra med det. Hör ni, ha en skön sommar så hörs/läses vi snart igen.

i bäckens våta värld

Få platser kan locka fram byggaren, konstruktören och kreatören som en bäck där vattnet flyter fram över stenbädden. Vi har en finfin bäck femtio meter från fritids, där är alltid vatten och stenar som är lagom stora att stoppa upp flödet med. Där kan vi fördämma, fånga småfisk och blöta ner oss hur mycket som helst. Här går tiden fortare än på vanliga platser.

Igår gick vi dit med ett gäng ungar och när vi lekte som bäst hör vi ett tjut, den första grabben har snubblat och satt sig i vattnet där det är uppdämt. Det har gått ungefär en kvart och vi säger att det bara är vatten, det torkar vi när vi kommer till fritids. Snart har vi två badare till, och badare nummer ett har fortsatt att tappa balansen ytterligare ett par gånger, det verkar vara hans grej. Sommaren är bara för skön. 

     

bilbingo längs europavägen

Med E6/E22 morrande utanför skolans område kan man tycka att det är synd om oss. För några år sedan byggdes en "gabion", en nätmur fylld av sten, som är snygg faktiskt. Den plockar säkert bort en hel del ljud men absolut inte allt, besökare brukar förundras över att det låter mycket från vägen. Vi som jobbar här är dock vana vid ljudmattan som trafiken skapar. 

För att vända något negativt till positivt behöver man tänka om lite, det har min jobbarkompis gjort. 

-Vi spelar bilbingo sa han inför ett lov för några år sedan. Sagt och gjort, vi roddade ihop bilder och tomma brickor. De fick klistra på bilarna var de ville så fick alla en unik bingobricka med sexton olika fordon. Det var tankbil, husvagn, motorcykel, personbilar med olika färger, husbil och några till. Svårast  på ursprungsbrickan var nog postbilen och polisbilen, dessa är borttagna nu. 

Det är ett par kilometer att promenera för att komma runt på andra sidan och få en bra plats med juste utsikt över åsens norra sluttning. Väl framme börjar spelet med stoj, pekande och vilda försök att få alla lastbilar att tuta på oss. Efter nån kvart när alla hittat nästan alla sina fordon bryter vi för fika, fritidsbakad kanelbulle och äppeljos. Strax leker barnen i dungen intill. Personalen står kvar med kaffet i handen och kollar på korna i hagen, ett femtiotal vita stora kor med tillhörande kalvar och en stooor tjur. Plötsligt drar alla djur snabbt mot hagens ena sida, där ungarna är såklart. De försöker mata korna med gräs från utsidan. När jag kommer dit har de mycket att berätta, bland annat att korna verkar suga upp vattnet ur karet när de dricker, att tjuren är jättestor och ser annorlunda ut mellan benen och att kalvarna kan slicka sig själva in i näsborrarna.

Vi får kanske prova på kobingo i framtiden.

Sist ser man motorvägen till vänster. Hos oss får man gå till sidan ibland för att en traktor måste komma fram, inget konstigt med det.