leka i klätterställningen

Sol å frys heter den populära leken och här är två historier om detta. En bra och en inte så bra.
Ett problem med denna leken är att ingen vill vara den som tar eftersom det är jättejobbigt att springa i sanden runt ställningen och jaga barnen som blir ständigt befriade av andra barn. Häromdagen upptäckte jag att de i kapprummet diskuterade vem som skulle ta men det ovanliga var att de ville ta. När de kom ut kollade jag leken och mycket riktigt, det var flera som ville. Snart såg jag ett armband som bytte arm då och då. Det var så att den som var tagare fick ha ett väldigt fint blingigt armband på sig. Smart av barnen att lösa problemet så.
Del två av detta inlägg är tråkigare. I onsdags leker de på klätterställningen och en del på den är en stång man ska glida ner för. En tös tappade greppet och landade illa på foten/benet och vi fick ringa efter mamman. De körde vidare till vårdcentralen. Igår fick vi veta att hon fått en fraktur och inte kan komma tillbaka på två veckor och är gipsad i sex veckor. Det händer inte ofta att olyckorna är allvarliga, två frakturer på femton år på vår skola. När olyckan är framme blir man rejält skakad. Ingen vill se att barn skadas och gränsdragningarna är svåra angående hur intensiva lekar ska vara. Det är viktigt att barnen testar sina fysiska gränser med för att lära känna sina kroppar och utvecklas, kanske vi får överleva ett benbrott då och då.

frukost på fritids

Denna veckan blev starten på en ny frukostrutin. Vi har i alla år intagit frukost på en av våra avdelningar.  Det har inneburit att vi kvällen innan sett till att allt funnits på plats för morgonen, plus beställningarna varje vecka. För riktigt länge sedan hade vi olika innehåll varje dag, kokt ägg, gröt eller t ex fil och flingor. När barnantalet började öka och vi sa att vi hellre ville äta i stora matsalen med hjälp av kökspersonalen, så kom någon på huvudkontoret på att om vi tidigarelägger frukosten blir det färre barn som äter för de kommer ju senare. Sagt och gjort, inte sjutton blev det så mycket färre barn, de fick bara nya tider. Plötsligt behövde föräldrarna vara på sina arbeten tidigare. Vi fick lösa det med att en extra personal fick komma vid klockan sju. Dessutom fick vi rationalisera så att vi endast haft lite variation på det som serverats. I år när vi drog igång efter sommarlovet märkte vi ganska snart att antalet barn ökat på morgonen. Vi var 25 barn till bords och det finns bara 22 platser så det fick bli extra stolar och personalen fick stå eller sitta vi sidan av med sin filtallrik. Vi pratade med rektorn och hon insåg allvaret. Efter samtal med kökets ledning har vi nu fått möjlighet att äta i matsalen. 

I torsdags var så min första öppning och det var verkligen lyxigt att inte fixa frulle samtidigt som jag svarade i telefon, mötte föräldrar, vinkade med oroliga barn, spelade spel, kollade schema, plockade fram pyssel, hanterade konflikter och lämnade sjuklappar. 

Var det då en dans på rosor? Jo det kändes superbra. Väl nere i matsalen pratade vi om att vi fortfarande ville ha lugn och ro och lite låg samtalston. Alla var eniga om det, men efter en stund var ljudet öronbedövande, det var trots allt över 30 barn och två vuxna som satt vid borden och åt. Vi provade att vara tysta ett par gånger men snart var det högt igen. Vi löser detta nästa vecka. Vi tänker levande ljus och annat mys så blir det nog helt enkelt perfekt.

hjärtat i halsgropen

Jag brukar ofta påpeka för eleverna att gympasalen är en vansklig plats, en av de platser på skolan där det händer mest olyckor. Vi vuxna försöker alltid ligga ett steg före genom att informera, gruppera och styra eleverna. Idag lekte vi dunkgömme som sista lek på fritidsrörelsen. Då har vi många saker framme som man kan gömma sig bakom i en sal med skum belysning. Efter leken när vi ska plocka undan hjälps alla åt. Då står en flicka med en liten plint vid ingången till materialområdet, jag möter henne och ser hur några andra sätter fart på en stor plint. Plinten närmar sig med hög hastighet och jag ser för mitt inre hur flickan kläms. Med ett skrik försöker jag stoppa dem och de stannar men plinten är fortfarande på väg, jag hinner inte fram. Hon knuffas omkull, lyckligtvis är det en relativt mjuk plint och hon skadar sig inte. Barnen i salen har stannat upp, jag hojtade visst högt. Vi sätter oss i mitten. Jag frågar om de vet varför jag skrek till så högt, de flesta vet men inte alla. Vi pratar lite säkerhet igen och vi förstår hur nära en allvarlig olycka vi just varit. Puuh.

tälja med barn

Tvärgrupper och personaltaktik. Idag fick vi ihop tre personal till hälften av ettorna. Planen var att då blir det knivar till alla. Vi drog till skogs och efter lite noggrann utbildning i moraknivens värld fick eleverna hämta nåt att karva på i skogen. Med stor entusiasm skalades barken av både kvistar och lite större pinnar. Alla blev nöjda med sina arbeten och ingen skadade sig, det var ett plus. Väl hemma på skolgården igen springer en av pojkarna fram till en av personalen som var kvar hojtande, -VI FICK TÄLJA! MED RIKTIGA KNIVAR!

skitgubbe...

Då sitter vi där och spelar kort, jag har nog nämnt tidigare att vi spelar ganska mycket spel med de nya barnen. Denna dagen är vi tre som spelar skitgubbe, ni vet det där med tre nervända kort, tre uppvända samt tre i handen. Värt att nämna om just detta spelet är att det finns MÅNGA sätt att spela det på med olika kort som får extra krafter. Efter ett tag är det ganska många kort i högen på bordet och till sist kan inte en av killarna lägga utan får ta upp hela högen. Jag hjälper honom att sortera korten men sen lägger han dem på bordet intill sig, då säger spelaren jämte att han måste ha de korten på handen. Pojken tittar på dem, lyfter dem och lägger dem uppe på ovansidan av sin hand. Han vänder sig mot mig och frågar - Måste jag verkligen ha korten här? pekande med sin andra hand på korten. Vi förklarar tydligare och han är med på tåget igen.

lärarlyftet

Imorn lyfter jag. Första kurstillfället i Trollhättan, högskolan väst. Måste somna nu! Godnatt ;)

Dag ett 3/9-13

Nu har jag haft en heldag med undervisning i massa idrott och en hel del praktiska saker, mycket att smälta. Flera nya trevliga och goa bekantskaper. Det känns i alla fall bra och imorgon blir det orientering.

Dag två 4/9-13
En härlig och inspirerande dag med både teori och praktik om orientering. Nu blir det att ta tag i läxan, teorier och forskning som ska begripas och knytas samman med verkligheten.