jag väljer såklart att inte säga...

En lärare på högskolan i Malmö sa till oss studenter, - Varför skulle jag vilja
använda ett ord som jag vet skulle såra någon?
I vårt jobb med barn skulle vi aldrig drömma om att kalla chokladbollar för något
annat om där står en liten färgad pojke eller flicka intill, då gäller väl det annars
med? Vi vet att det kan såra djupt och därför är valet givet.
Det är också vårt uppdrag som pedagoger att se till att ingen blir kränkt under
vår vakt och det tycker jag att vi ska praktisera när vi är lediga med.
Det handlar inte om traditioner utan om respekt för den enskilde individen.

juletid

Imorgon tidigt kanske en strumpa fyllts med godsaker och lite överraskningar. Det kan vara starten på en dag proppad med gemenskap och lustigheter. Det vankas god mat och julklappar i överflöd. Lång väntan och en försiktig tro på det övernaturligt goda. Allt kulminerar till kvällen och till sist somnar barnen lite varstans i hemmet. Kusiner bärs ut till hemvändande bilar av trötta föräldrar och strax därpå lämnar även far och morföräldrar festen. Pappa och mamma städar en aning innan de håller kväll. På juldagen vaknar barnen tidigt och då blir det lek med nya leksaker.

Ikväll går mina tankar oxå till alla barn som inte så säkert får en underbar julafton. Nu rår vi inte nämnvärt över de traditioner som förekommer hemma hos familjerna. Jag brukar inte ta med mig jobbet hem men under julen är det inte lätt att släppa just de barn som har svårt att se fram mot denna högtid. Förhoppningsvis kan de på något sett hitta något som är extra bra med julen i alla fall.

För de som behöver stöd finns fantastiska BRIS, dit kan man ringa på 116111, chatta eller mejla. Där finns diskussionsforum för de som vill läsa.

Vi ses på andra sidan jul.

ordkunskap och pyssel

Annars hände detta idag...

– Johan, i hockey när man ska börja spela visst heter det inte ”tvekning” då? säger den ena gossen.
– Nä det heter ”tekning”, svarar jag.
– Men spelarna står ju liksom och väntar som om de tvekar, säger den andre pojken.

Två bilder på några fina pyssel som det har blivit trots allt.

paket till mig

Idag kom en tös med ett paket hon slagit in själv. -Här Johan, du måste öppna det nu och god jul :)

Kolla in den tjusiga pärlplattan som fanns inuti. Vad som är extra kul är att det var jag som strök den en liten stund tidigare. 

Vi får ju lite presenter från barna, mest blir det teckningar men även andra saker de gjort på fritids. Jag uppskattar alltid deras tanke men ofta brukar jag säga att de ska tänka över om de ska ge saken till någon i deras familj istället.

julpyssel

2012 har vi valt under vecka 50-51 ställa fram ett digert bord med allehanda saker som barnen kan pyssla med. Detta föregicks av lite julkortspyssel vecka 49. Det finns stora kottar, ståltråd, färg och mycket mer. Limpistol och gott om extra limstavar som ungarna själva grejar med, ofta med småsvedda fingertoppar som resultat. Till detta har vi själva gjort några saker som kan agera inspiration, ni vet bara för att bryta isen. Efter en lite trög start tack vare snö och is förra veckan får vi se om det blir mer aktivitet dessa dagar som är kvar innan jullovet.

Vi har haft adventsjakt med barnen, fyra gånger innan jullovet får barnen utföra uppdrag som ger en gåva till gänget. Det har hittills varit att leta upp kuvert på skolan med ledtrådar som till sist blev glassfest till mellis, andra gången var det charader som belönades med bokstäver, dessa lades till ett ord som ledde till tre spel inslagna som julklappar och förra vecka skickades gruppen ut att hitta sexton saker med olika egenskaper, klara med detta blev det julklapp igen. Denna veckan är det sista jakten som kommer att sluta med att… jag får återkomma med det, vill ju inte att detta ska bli spoiler. 

när barnen får bestämma i gympasalen

Vi har rörelse i idrottshallen ett par gånger per vecka. Det är riktigt roligt för barnen och för oss som jobbar på fritidshemmet. Vi har delat upp tiden i hallen i tre delar, personalen bestämmer en lek, barnen bestämmer en lek och avslappning. Tre barn är hjälpredor varje vecka och en del av belöningen för detta är att de tillsammans får komma överens om en lek.
Allt vore väl om de ville göra de lekar vi introducerat men icke sa Nicke. Favoritleken just nu är ”vinkgömme”.

Den går till så att i salen placeras det ut gömställen och man använder även omklädningsrum och korridor, ljuset dämpas och sen ska ett barn leta efter de andra, hitta dem och säga namnet. Då ska de hittade följa tätt på den som letar, om de som följer ser någon av de andra barnen vinka så får de smita iväg och gömma sig igen.
Så långt inga bekymmer men när leken sätter igång springer alla omkring och hittas och rymmer om vartannat helt utan att följa reglerna. I det dunkla ljuset kan ingen avgöra vem som gör rätt och vem som gör fel. Det konstiga är i mitt tycke att ingen av ungarna verka bry sig huruvida allt går rätt till. Detta är helt klart inget för en pedagog som vill ha ordning och reda men barnen tycker det är jätteroligt. Personalen tröstar sig med att alla rör sig i alla fall.

Det är ju bara att finna sig i det ungarna bestämmer, mandatet är deras.

arkivbild från skolan

tider, tider och åter tider

På fritidshemmet sysslar vi mycket med pyssel, lek och en hel del spelande men det som faktiskt tar upp massivt mycket tid är just tider. Vi har 91 barn inskrivna och nästan samtliga har olika schema. Utöver att vi måste hålla reda på alla tider måste vi även ha koll på alla ändringar, det är inte ovanligt att vi har så många som 30 stycken om dagen eller fler. Det handlar om allt från extra tid, tidigare hämtning, sjukanmälningar, gå hem själv, åka med kompis hem, ta en tidigare buss hem eller en senare buss hem. Ibland ska barnen gå och sjunga eller dansa och ibland inte. Mamma, pappa, mormor, farfar, storasyster, storebror, farbror, moster är några av de möjliga personer som kan hämta barnen.

Ett system finnes. Personligen har jag ett bekymmer och det är minnet. Får jag information måste jag skriva ner den genast eller säga den högt tills jag fått den på pränt. En stor anledning till att saker kan vara svåra att komma ihåg är att man oftast blir avbruten några gånger när man ska gå från plats A till plats B.

Ibland tar jag en pappersbit och en pennstump i bakfickan när jag är ute på morgonen. När det ringer eller om någon förälder pratar med mig kan jag notera det med det bums. Ibland blir säkert föräldrarna fundersamma när jag inte lägger på luren utan högt säger -Såja, där har vi honom och nu ändrar jag tiden till senare och sätter min kråka där allra sist, så då var det klart. Tack för att du ringde, ha de gott. 

Ändå blir det fel ibland och jag har fått ringa tillbaka och fråga hur det var sagt.

Vi har mobilnummer till våra busschaufförer och telefonlistor till alla barnens föräldrar på flera ställen för att snabbt komma åt dem om t ex något barn hoppar på bussen av misstag på fel dag.

Peppar peppar ta i trä (knackar mig på skallen) så fungerar det oftast nästan utan problem förutsatt att vi är noggranna (tack till mina jobbkompisar)

Men ändå, är du en förälder som vill göra en ändring i schemat så var gärna övertydlig och fråga två gånger om allt är klart och nedskrivet, jag tänker inte ta illa upp.

öva så blir det bättre

-Du Johan, vet du att jag gillar att åka skridskor och jag är bra på det för jag har åkt mycket idag. nu ska jag åka mer så blir jag ännu bättre. (flicka sex år på bänken vid skolans isbana)
Har man greppat att övning ger färdighet när man är sex år har man fattat en bra sak.
På fritidshemmet skapar vi förutsättningar.

snö och is

Ute har det blivit en mardröm för trafikanter av allehanda slag, cyklister, bilister, lokförare och piloter har det svårt, mycket svårt.

På fritids har det blivit tidig jul, vi har en is som är 30x60 meter och snö i våra sluttningar på skolgården. Dessutom har isen belysning så barnen kan vara ute till de ska åka hem. 500 meter från skolan har vi en jättefin pulkabacke, den är lång och bred.

Nu är de barnen som i vanliga fall är svåra att få ut gärna ute, de traskar backe upp och backe ner. Härligt att leka och en timme på isen är inte ovanligt. Andra barn från byn kommer till isen och då blir det hockey och konståkning.

Ja jag vet, snart har de vant sig och tröttnat men just nu är det fantastiskt.

En flicka från Thailand som nyligen kommit till Sverige mötte mig i måndags med ett stort leende, hon hade aldrig sett snö tidigare. - Johan! Min första snö!

länkat

Inte finns det mycket om fritidshemmet på nätet men en sida som känns väldigt aktuell är fritidspedagogik.se. Här kan man se aktuella saker från både media, skolverk och forskning. Många kommentarer av intresserade till sidans artiklar och inlägg finns det, dessa är ofta lika viktiga som den ursprungliga skriften.

besök och studiedag

Jo då så är det allt. I början så här blir det väl täta inlägg i bloggen, det glesas antagligen ut så småningom.

Igår hade vi besök av en förskollärare från vår närbelägna förskola, en form av auskultation med fritidsbesök som bonus och förskoleklassen som huvudmål. Det ska diskuteras övergångar, vet faktiskt inte varför fritids inte är involverade, skulle tro på läroplanens krav på förskolan.

Idag är det studiedag på skolan och fritids har öppet hela dagen. Grå himmel med regnstänk lyder dagens väderprognos. Som tur är har vi tillgång till en fin idrottshall, så det blir nog en hel del vistelse där.

julklappstanke

Vi sitter runt ett bord och pärlar, ritar och pratar.
-Önskar ni nåt speciellt i julklapp i år? frågar jag.
-Jag önskar, njae, det går inte. Jag måste göra om i mitt rum för jag har så mycket grejor överallt. Det är fullt på golvet och det behöver verkligen städas. (flicka sex år)
-Använd en expert, en sån från "fixa rummet" på TV. (säger pojke sex år utan att titta upp från sin teckning)

bilden på mjölkmaskinen

Den blev klar i fredags men jag glömde såklart att fota den efter jag satt upp den.

En kille i tvåan från vår andra avdelning sa att det borde finnas en turist som skulle varit på Hawaii men kommit fel. Den turisten fick i alla fall sitt bagage med sig.

sist en fredag

En vanlig vardag börjar barnen gå hem vid halv fem tiden. Annat är det när det är fredag. Först och främst så längtar barnen efter att påbörja helgen så fort som möjligt, detta gäller såklart inte den arbetsvilliga personalen, sen är det dessutom så att hela eftermiddagen går i veckoslutets tecken. Barn går hem tidigt, redan vid halv två startar vallfärdandet hemåt. Kompisar försvinner redan innan man haft samling på fritids, klart barnen känner att de vill hem. Det är inte lätt att hantera detta som personal, faktiskt. Vi har lagt in ett pass med drama efter samlingen för att hålla uppe modet ett litet tag i alla fall. Dramalekarna kan vara Djurskötaren. Hela havet stormar eller Alla som...  Vi leker inne på avdelningen och passar på att göra klart sånt som vi gjort under veckan.
Uteleken störs hela tiden av att till exempel barn på bandyplanen går hem mitt i matchen, -Nya lag, du går över och spelar nu med de andra tills han blir hämtad snart. Så låter det.
Efter mellis blir det sammanslagning och två personal går hem. De sista barnen är såklart en brokig samling och vi spelar spel, ritar och bygger torn av kapla. Vi har det lugnt, trevligt och barn får träffa andra barn de vanligtvis inte leker med. När helgen anländer på riktigt har vi inte hunnit vänta så länge som vi trodde.

öppna på riktigt och mjölkbilden

Idag är det min öppningsdag och denna gången var det på sant. Det är tungt att vakna och gå upp före solen ens tänkt på att glida upp på himlavalvet, särskilt eftersom det aldrig kan bli en vana när man bara gör det en gång i veckan. Det kräver lite snoozning med väckarklockan.

Vi har en mjölkmaskin i matsalen och där brukar vi göra en bild som vi sätter framför lysrören. Nu har tjejerna i köket bett om en ny bild med lite jultema, kanske. Vi gör högst två om året eftersom det är ett mer tidsödande jobb än man tror. Vi börjar med att göra en mall på A4-papper med blyertspenna. När den är klar ritar jag över den på ett stort papper. Barnen kommer med idéer varvat med mina egna som jag sedan ritar dit. Ofta blir det tokiga saker som inte riktigt hör hemma i det temat vi valt som bakgrund. Denna gången blir det en vinterbild med tjock is, en dykande ko och en bläckfisk utformad som en sjuarmad ljusstake. Tomten kastar snöboll på en isbjörn och en julgran flyger iväg som en raket. Bakom en ubåt finns bollibompadraken med dykarhjälm, i isen har en turist fryst fast med sin resväska med texten "HAWAII".  Med vattenfärg blir det en rolig levande bild när den är bakgrundsbelyst. Det har hänt att barn låtit mjölken flöda över glaskanten när de stått och begrundat bilderna. Jag får ta ett foto på bilden imorgon om den blir klar.

människosyn

bild från nhlbloggen.nu

Detta inlägg kommer att avslöja en del om mig och hur jag ser på det som många tycker är tillrättavisningar för barn. Barn som inte följer regler kan på många skolor blir avstängda från diverse aktiviteter, tex fotboll, dunkgömme eller andra lekar där viss lekskicklighet krävs. De kan bli avstängda så länge som en vecka och det handlar om ungar som är sju till tolv år. Frågan är om personalen har utvärderat dessa frekventa avstängningar som vissa barn utsätts för och om de verkligen kommit fram till att det är bästa sättet för dem att lära sig följa reglerna.

Jag tror inte alls på detta system utan verkar för att belysa det som är positivt hos varje individ, påpeka det som är bra och uppmuntra det beteendet. Lätt som en plätt! Äh, jag vet att det kräver stor närvaro och ett omfattande engagemang över en längre tid.

På fritidshemmet sysslar vi inte med avstängningar. Vi kan behöva stoppa beteende i olika situationer på grund av fara för andra eller den berörde. Efter detta reder vi ut problemen och försöker igen och igen och igen. Barnet lär sig genom att öva, det blir skickligare hela tiden. Om barnet har problem med vissa saker ska man hjälpa dem att hantera händelserna inte förbjuda dem. Vi utmanar barnet under kontrollerade former och lär dem i verkligheten med de andra barnen och med medvetna vuxna som fungerar som fångstnät när det hettar till. 

Barngruppen kan få en del begränsningar under vissa tider för att man ska kunna lägga krut på några få barns särskilda behov. En sådan begränsning kan vara extra mycket utevistelse för att det funkar bättre än innevistelse. Barn visar på stort tålamod när det gäller särbehandling och känner instinktivt att alla inte behöver behandlas exakt lika, utan helt tvärtom ibland.

Det finns möjlighet att skriva länge om detta men nu håller jag för denna gången.

Frågor besvaras såklart.

Fram för färre bestraffningar och fler kontrollerade utmaningar.

planering och försovning

Onsdag är planeringsdag för nästan hela gänget, personal för tre avdelningar stöter å blöter. Rektor tittar antagligen in för att stämma av läget.
Idag ska vi verkligen ladda upp inför julpyssel, kolla så att allt finns och checka en pärlad tomte att sätta på julkort. Sånt grejar jag med om dagarna.

När jag vaknade i morse fick jag för ett kort ögonblick för mig att det var min öppning. Sex minuter kvar till halv sju och 1.5 mil att köra, det behövs inget mattegeni för att räkna ut att det inte riktigt går. Snabbt som ögat rycker jag i frun som borde varit uppe nu och hojtar -Jag är seen, hjälp mig! Lugnt och sansat svarar hon bara att jag tagit fel på dag. Det var som... hehe... vilket träningspass hjärtat fick där då.

första inlägget

Det sista jag gjorde idag var att spela bandy (på asfalt) med EN medspelare mot tre barn. Tänkte  -Jag tar det lugnt det är ju bara en lek... hm.. 45 minuter senare trillar jag in på fritids svettig och körd. Jag fick vinna iaf. Funderar på löpturen jag lovat mig själv efter jobbet och om jag behöver hålla det löftet nu.

Tidigare idag var det jobb som resurs i förskoleklassen följt av eftermiddagen på fritids.